Historia, Kultur, Skola, Socialtjänst, Sjukvård, 
Barnomsorg och äldreomsorg, Bostaden, Polis och Domstol

Historia

Romerna, våra förfäder, utvandrade från Indien för ca 1000 år sedan. sedan har romer kommit till Sverige på flera olika vägar och vid helt olika tidpunkter det första på 1500-talet, sedan i olika omgångar under 1700, 1800 och 1900 talet och fram till idag. vägen hit har varit kantad av förföljelser, slaveri och fördrivningar. i nazisternas läger dödades flera 100.000 romer.

Eftersom vi kommit hit till landet på olika vägar och vid olika tider har de olika grupperna utvecklat olika dialekter av det romska språket, Romani chib, eller  Romanes, som har sitt ursprung i det indiska språket sanskrit. ibland har man därför svårt att förstå varandra, men det finns alltid en grund av gemensamma ord. en del romer komma till exempel många resande och även kale romer (som ofta kallas finska zigenare och som talar finska ) har förlorat en stor del av sitt romska språk. 

Sverige har år 1999 skrivit under europarådets konventioner om nationella minoriteter och åtagit sig att Värna vårt språk och vår kultur.

Diskrimineringsombudsmannen, DO , Har i en rapport framhållit att det finns behov av särskilda åtgärder för att snabba på en utveckling i riktning mot lika rättigheter och lika möjligheter för romer.

Kultur

Sång, musik och dans är viktiga inslag i vår kultur. berättelser och sånger ända från tiden i Indien har överförts i muntlig tradition fram till idag. Musiker gör sig överallt i världen kända för sin skicklighet. Förr ägde vi inte mer än vad som rymdes i kärran. det väsentliga vi ägde var traditionen och kulturen. Vår kultur handlar om sammanhållning och gemenskap mer än om ägodelar. Begravningar och bröllop är stora släktsammankomster som varade i flera dagar. Dräkten ger oss identitet. Det kan vara en hel dräkt som Kale-romernas, eller annan lång kjol , eller det kan vara bara en enkel huvud klädnad, en diklo, som visar att en kvinna är gift.

Respekten för de äldre är grundläggande i den romska Kulturen liksom Familjens och släktens sammanhållning. Råkar en släkting illa ut Ställer övriga upp för att stödja och hjälpa.

Renhets reglerna har i historien räddat vårt folk från många sjukdomar och epidemier, men idag utgör de en kultur som binder oss samman. Vi plockar inte upp en gaffel som fallit på golvet och sköljer av den och använder den igen. Kriminella handlingar gör oss orena och den som gjort en annan rom oren genom att använda orent tal har också orenat sig själv.

Skola

Utbildning och skolbetyg är en förutsättning för att man ska komma in i samhället. men en mycket stor del av våra romska barn avslutar grundskolan i förtid. Det är två olika faktorer som gör att det blir så, romernas brist på skor tradition och misstro gentemot det svenska samhället, och samhällets och skolans brist på förståelse och förmåga att hantera de problem som uppstår fullt

 först på 1960 talet fick alla romska barn rätt att gå i skolan. många föräldrar är helt eller delvis analfabeter. Dessutom är det lätt att tänka att de som fått gå i skola ändå inte får något arbete. det blir en av cirkel. vi romer har själva ansvar för att försöka bryta den onda  Cirkeln från vårt håll. men samhället och skolan måste också bidra med sin del

Om ett barn uteblir från skolan måste man ta kontakt med föräldrarna, alltför ofta sker inte detta när det gäller dem ska barn. skolan måste också, precis som när det gäller övriga elever, tillsammans med föräldrarna söka efter orsakerna om barnen skolkar. och diskriminering är vanliga orsaker högt mer än hälften av den romska eleverna vågar enligt DO inte berätta om sin bakgrund i skolan.

den 1 april 2006 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. skolan ansvarar för att alla ska behandlas lika och ingen diskrimineras. den har också skyldighet att upprätta en plan för hur man ska  Nå det målet.

 Sverige har kritiserats i en Rapport från europarådet (2002) för att romska barn marginaliseras i skolan, att de har hög skolfrånvaro och att få läser vidare. man anmärker också på brister Vad gäller möjligheten till undervisning i modersmålet tillgången till Romani talande lärare och utbildningsmaterial på de olika varianterna av det romska språket.

Som nationell minoritet i Sverige har våra romska barn rätt till modersmålsundervisning, även om det inte går att samla 5 elever samma behov.

Socialtjänst

För ett par generationer sedan försörjde sig romer på det som man kunde tjäna pengar på, man uppträdde och sålde saker på marknader, kvinnornas spådde och männen handlade till exempel med hästar, förtennade kopparkärl eller slipade verktyg som användes i hushållen. 

Idag är vi bofasta och möjligheterna att tjäna pengar på ett gammalt vis är så gott som borta. Bristen på utbildning och svårigheterna för romer att få arbeta gör att många av oss idag är beroende av bidrag från Socialtjänsten eller Försäkringskassan.

Vi har ändå kvar mycket av vårt traditionella sätt att leva och det kan göra myndigheterna misstänksamma. Vi håller ihop i stora grupper och vi bär oss inte riktigt åt som vanliga svenskar. För oss romer är bilen idag vad hästen och kärran var tidigare, och en viktig trygghet. 
Ofta vågar vi inte heller låta våra barn åka buss eller tunnelbana av rädsla för att de ska bli trakasserade.

Fosterhemsplacering av romska barn är tyvärr fortfarande vanligt. Vi har tyckt oss märka att det i vissa fall inte handlar så mycket om att barnet far illa i sin egen familj, som att tjänstemännen på grund av okunskap om den romska kulturen har misstolkat situationen. Om detta ändå sker är det viktigt att barnet placeras hos en annan romsk familj för att den inte ska hamna utanför den romska gemenskapen. Tvångsassimilera och "försvenska" de romska barnen kan inte vara myndigheternas uppgift och det stämmer inte överens med statens åtagande att värna de nationella minoriteternas språk och kultur.

Om våra ungdomar hamnar i missbruk och kriminalitet befinner de sig i ett dubbelt utanförskap. De står utanför såväl den svenska kulturen som det svenska samhället och allra hårdast drabbas flickorna. Det är ett stort problem att ta tag i, både för oss romer och för resten av samhället.

Det är viktigt att veta, att en ung romsk kvinna inte kan tala med en äldre om vissa känsliga saker, som har med det kvinnliga att göra, däremot kan man prata med en annan ung kvinna eller rentav med en icke rom.

Sjukvård

Vad gäller viktiga förrättningar är det mannen som är familjens överhuvud. Kan inte han så är det den äldste brodern eller sonen som skall vara med.

När någon från en romsk familj hamnar på sjukhus kommer hela familjen dit. Utan familjen och och släktsammanhållningen känner sig patienten utlämnad och övergiven. Att lämna en allvarligt sjuk familjemedlem på sjukhuset och inte stanna kvar hos henne eller honom, dygnet runt är ett svårt brott mot den romska kulturen. Enligt den romska traditionen är alla i familjen/släkten skyldiga att delta. Det innebär exempelvis att samtidigt som någon eller några finns hos patienten på sjukrummet, väntar ytterligare familjemedlemmar ofta i bilen eller i kafeterian. De byter av den som sitter vid sjukbädden eller passar upp med det som kan behövas. Allt detta kan vara irriterande och störande för sjukhuspersonalen, men för den romska patienten är det en självklarhet och innebär en verklig kris om det inte fungerar. Det bästa för sjukhusmottagningen eller avdelningen måste givetvis vara att samarbeta med familjemedlemmarna och se dem som en resurs.

Barnomsorg och Äldreomsorg

Många romer, såväl kvinnor som män , anser att det är fel att lämna över sina barn till förskolan och också att lämna sina gamla till äldreomsorg utanför hemmet. Man är stolt över att man klarar omsorgen själv inom gruppen. 

Men om de rumänska kvinnorna ska ha någon möjlighet att bryta isoleringen i hemmet att skaffa sig utbildning och arbete och en egen ekonomi så måste vi långsamt söka oss fram till en ny syn på detta. 

Som en erkänd nationell minoritet bör vi också ha rätt till omsorg på det egna språket och inom den egna kulturella traditionen. I Stockholm har vi en romsk förskola där vi arbetar tillsammans med kommunen. I Göteborg finns exempel på en fungerande romsk förskola. Och även äldreomsorg utanför hemmet börjar nu efterfrågas på flera håll.

Bostaden

En rad anmälningar till DO (Diskrimineringsombudsmannen) handlar om diskriminering av bostadssökande romer. Hyresvärden har kanske haft problem med någon romsk familj eller bara hört talas om att andra haft sådana problem. Sedan dömer han alla romer efter det. 

Enligt DO är det 30 % av romerna som nekats köpa eller hyra bostad inom de senaste fem åren. Det förekommer såväl bland privata som kommunala bostadsbolag att man svartlistar romer. Därför är det många av oss som döljer sin bakgrund när vi söker arbete och bostad. Det är ett sätt att klara sig i en fientlig omvärld. men det är ingen bra metod om man vill åstadkomma ett öppet mångkulturellt samhälle utan diskriminering. Det medför en ständig oro för att bli avslöjad - och en svår förlust av av identitet och självkänsla och av socialt sammanhang.

I den romska traditionen finns det särskilda regler som har betydelse för boendet. Det gäller till exempel hur de yngre förhåller sig till de äldre. De äldre bör inte ha sin bostad under de yngre. Det gäller också lägenhetsregler. Regler för vad som blandas och inte blandas i tvätten, påverkar tvättvanor och behov utav tvätt tider, och ger bland upphov till konflikter i den gemensamma tvättstugan. 

Det är svårt för en romsk familj att acceptera en lägenhet där toaletten ligger i anslutning till köket. Och om en människa har dött i lägenheten kan man inte längre bo där, och man kan inte heller flytta in i en lägenhet där någon dött.

Det kommer ofta in anonyma anmälningar mot romska familjer där de anklagas för att störa grannarna. När sådana anmälningar kommer in, även de anonyma, måste den romska familjen har rätt att lämna sin version av vad som hänt. Om klagomålen är befogade måste den eller de ges tillfälle att ändra sitt beteende Innan det kan bli fråga om vräkning.

Bostadsbolaget kan tjäna mycket på att ordna ett gemensamt möte mellan grannar och den romska familjen om det uppstår problem. Det bör göras innan konflikten blivit för djup, kanske redan innan det uppstår problem.

Polis och Domstol

Att vara rom, och särskilt ung rom, i det svenska samhället Idag är förenat med konflikter och problem, precis på samma sätt som det är för de flesta av de invandrargrupper som kommer ifrån andra europeiska och nordamerikanska kulturer.

Därtill överallt den utbredda antiziganismen - den speciella rasism som riktar sig mot romer och som gör att vi får följa genom århundraden och fortfarande diskrimineras både i öst och väst.

Om du är en man eller kvinna som hamnar inför domstol eller i ett polisförhör och har problem med det skrivna språket, då är det i sådana fall inte säkert att man vågar erkänna att man inte förstår vad som står, i förhörsprotokoll som man undertecknar.

Det traditionella romska samhället har ett eget system för att lösa konflikter inom gruppen. En yttersta åtgärd kan vara att en gruppmedlem utesluts ur gemenskapen om han eller hon vanhedrat familjen. En sådan dom är mycket hård och gör att den här personen hamnar utanför såväl den romska gemenskapen som det svenska samhället - om brottet är mot den romska traditionen samtidigt, är det ett brott mot den svenska lagen.

Särskilt utsatta blir flickor och kvinnor i en sådan situation. När det gäller drogmissbruk och så vidare är detta precis som i de övriga samhället, svåra problem som man ofta inte lyckats komma till rätta med inom gruppen.

Uteslutning ur gruppen gör den uteslutna ännu mer sårbar och utlämnad. Det är därför inget som vi förespråkar. Istället vill vi stödja de som råkat illa ut och ge dem styrka att bryta med missbruk och kriminalitet.